Läkemedelsallergi

Läkarkonsultationerna genomförs endast på spanska eller engelska. Konsultationer på svenska erbjuds inte.

Vad är läkemedelsallergi?

Läkemedelsallergi är en reaktion från immunsystemet mot ett visst läkemedel. Intolerans bygger däremot på andra mekanismer. Immunsystemet kan orsaka dessa reaktioner genom flera mekanismer. Alla allergiska reaktioner är alltså inte likadana.

Man skiljer bland annat mellan:

• Omedelbara reaktioner. De förmedlas av antikroppar, uppkommer vanligen inom några minuter och kan uppträda upp till 6 timmar efter exponeringen.
• Fördröjda reaktioner. De förmedlas av celler och uppträder efter flera timmar, dagar eller till och med veckor.

Är jag verkligen allergisk mot läkemedel?

Det finns en paradox kring misstänkt läkemedelsallergi. Många studier visar attupp till 90 % av de patienter som uppger allergi mot betalaktamer, särskilt penicilliner, i själva verket kan tåla dessa läkemedel efter en lämplig utredning. Dessa resultat har setts i europeiska och amerikanska studier.

Följderna av att inte informera läkaren om läkemedelsallergier är relativt lätta att förstå: risken för en allergisk reaktion ökar. Reaktionen kan vara lindrig eller svår, ända till anafylaxi, en snabbt insättande allvarlig allergisk reaktion som kan vara livshotande.

Följderna av det motsatta förhållningssättet är mindre uppenbara: att behålla en läkemedelsallergimärkning hela livet utan att överväga en utredning som kan bekräfta eller utesluta allergin.

Föds man allergisk mot läkemedel?

Man föds vanligen inte allergisk mot läkemedel. Vissa genetiska anlag kan dock öka risken för reaktioner mot särskilda läkemedel, däribland vissa antivirala läkemedel. När det är indicerat gör läkaren lämpliga genetiska undersökningar före behandlingen.

Läkemedelsallergi kan utvecklas efter användning av ett läkemedel, särskilt vid upprepad exponering. Risken beror i hög grad på läkemedlet och i mindre utsträckning på patientens genetiska egenskaper. Vissa cytostatika och antibiotika orsakar fler allergiska reaktioner än läkemedel som exempelvis används för att kontrollera kolesterol.

Vad händer om jag är ”allergisk mot betalaktamer, särskilt penicilliner »?

Följderna av märkningen ”allergisk mot betalaktamer”, även när allergin inte bekräftas i 90 % av fallen, har främst studerats i USA och Storbritannien. Patienter med denna märkning:

• Har längre sjukhusvistelser, med en genomsnittlig skillnad på 0,59 dagar.
• Får läkemedel med fler biverkningar, till exempel svår diarré.
• Får alternativa bredspektrumantibiotika, vars användning gynnar selektion av resistenta bakterier och kan minska effekten vid framtida behandlingar.
• Kan få mindre effektiva läkemedel när betalaktamer är den lämpligaste behandlingen mot vissa bakterier.
• Medför ökade sjukhuskostnader.
• Berörs av problemet med antibiotikaresistens. Artikeln redovisar en uppskattning på 25.000 dödsfall per år i Europa, vilken ska ses i sitt publiceringssammanhang.
• Har ökad sjukhusdödlighet i de citerade studierna.
• Medför negativa konsekvenser för folkhälsan som helhet.

Även om följderna av en felaktig märkning för andra läkemedelsgrupper är mindre studerade än för betalaktamer kan liknande effekter förekomma för andra antibiotika.

Om jag tillhör de 10 % som faktiskt är allergiska?

Om allergin bekräftas ska specialistteamet som har utfört utredningen ge ett tydligt skriftligt utlåtande om diagnosen. För vissa antibiotika och patienter behövs kompletterande undersökningar för att exakt identifiera vilka antibiotika som kan användas som alternativ, även inom den aktuella gruppen.

När ett läkemedel som patienten är allergisk mot är nödvändigt kan specialisten överväga ett desensibiliseringsprotokoll. Metoden syftar till att skapa en tillfällig tolerans under den tid som just denna behandling behövs.

Du ska alltid upplysa om en möjlig läkemedelsallergi. Innan en lämplig utredning har gjorts är verklig allergi fortfarande möjlig, och en ny dos av det läkemedel som orsakade en tidigare reaktion kan innebära en risk.

Bör jag göra en läkemedelsallergiutredning?

Om diagnosen inte har ställts av en specialist i allergologi kan en specialistutredning vara indicerad. En felaktig diagnosmärkning kan försämra framtida behandlingar.

En utredning kan dock vara olämplig när riskerna överstiger nyttan. En erfaren specialist bedömer nytta och risk och föreslår de undersökningar som kan förbättra vården, livslängden eller livskvaliteten.

Du kan boka tid för att få mer information om läkemedelsallergi och dess vanliga behandlingar.

Dr Tito Rodríguez Bouza har medverkat i American Academy of Allergy, Asthma & Immunologys riktlinjer om läkemedelsallergi, vilka är en internationell referens inom området.

Han har också många publikationer och stor erfarenhet av läkemedelsallergi, vilka presenteras i hans CV. Här är de artiklar som nämns på denna sida.

• Legere HJ, 3rd, Palis RI, Rodriguez Bouza T, Uluer AZ, Castells MC: A safe protocol for rapid desensitization in patients with cystic fibrosis and antibiotic hypersensitivity. J Cyst Fibros 2009;8:418-424.

• Brennan PJ, Rodriguez Bouza T, Hsu FI, Sloane DE, Castells MC: Hypersensitivity reactions to mAbs: 105 desensitizations in 23 patients, from evaluation to treatment. J Allergy Clin Immunol 2009;124:1259-1266.

• Al-Ahmad M, Rodriguez Bouza T, Arifhodzic N: PCN allergy evaluation: experience from a drug allergy clinic in an Arabian Gulf Country, Kuwait. Asia Pac Allergy 2014;4:106-112.

• Al-Ahmad M, Rodriguez Bouza T: Pattern of inpatient referrals to a drug allergy unit in Kuwait. Eur Ann Allergy Clin Immunol 2017;49:276-280.

• Al-Ahmad M, Bouza TR: Successful desensitization to radiocontrast media in two high-risk cardiac patients. Ann Saudi Med 2017;37:333-335.

• Al-Ahmad M, Rodriguez-Bouza T: Drug allergy evaluation for betalactam hypersensitivity: Cross-reactivity with cephalosporines, carbapenems and negative predictive value. Asian Pac J Allergy Immunol 2018;36:27-31.

• Al-Ahmad M, Rodriguez-Bouza T, Nurkic M: Establishing a Safe Administration of ASA in Cardiovascular Patients with Nonsteroidal Anti-Inflammatory Drug Hypersensitivity with Skin and/or Respiratory Involvement. Int Arch Allergy Immunol 2018;175:237-245.

• Al-Ahmad M, Jusufovic E, Musa F, Rodriguez-Bouza T. National Drug Allergy Registry Drug allergy profile from a National Drug Allergy Registry. Frontiers in Pharmacology. 2020;11:2036.

Han har även publicerat ett bokkapitel och ägnat sin doktorsavhandling åt läkemedelsallergi.

• Kapitel: Rapid Desensitizations for Antibiotic-Induced Hypersensitivity Reactions and Anaphylaxis

• Doktorsavhandling: ”Prediktiv in vitro-modell för snabb mastcells–IgE-desensibilisering: klinisk tillämpning på cytostatika, monoklonala antikroppar, antibiotika och födoämnen hos patienter med anafylaxi»